work-out
Oh yeah. I will.
Nu ska jag ut, i minusgraderna och jogga. Himmeln är helt blå så det ser välkomnande ut- och jag måste kompensera det jag missade i morse.
Längta hem
Känns som Söndag idag. Usch. Skulle åka till träningen, men försov mig såklart så stannar hemma idag. Men det har börjat bli riktigt tråkigt nu. Funderar på att dra hem till en kompis för att göra något. Eller man kanske ska ut och träna. Eller?
Har precis pratat med mina svenska kompisar nu, och känner att längtan hem kan krypa fram lite ibland. Det jag saknar just nu är helheten. Familj, vänner, hunden, café, shopping, comviq kompis, språket, SL!, friheten, skolmaten.. listan kan bli lång. Man värdesätter i allafall ALLT- även det man trodde man skulle älska att slippa.
One dream, one crown
"I'm sooo excited"
Finns Miss Sweden kvar? Jag vet faktiskt inte. Hela grejen känns så efterbliven på något sätt när man tänker på det. Miss Sweden, miss America- miss Whatever. Igår satt jag och kollade på förberedelserna inför miss America. Det var 50 tjejer som var med i "the finals" och skulle redan nu börja bevisa varför de skulle bli miss America.
De blev indelade i lag med 10 personer var och skulle gör en show där de visade sina talanger. De skulle kunna sjunga, dansa eller spela nåt instrument. Självklart blev det roligt. Väldigt roligt. Alla försökte blanda in sina talanger så de blev helt kaos.
Sedan fick de frågor på podie "varför ska Du bli miss America?".
- Because I love a America, and I believe that is good. I can speak Spanish as well.
Om jag ska vara ärlig, är titeln miss America något att skryta om längre? Det innebär självklart att du är vacker- men också att du inte har något annat liv än att bry dig om ditt ansikte, och tävla om det. Vad händer till exempel två år efter tävlingen? De flesta av tjejerna hade inget jobb utan deras liv gick ut på att kriga efter titeln, miss America.
Of course..
Glädjen höll inte i sig länge. Självklart behövde jag gå tillbaka till skolan (vilket tar 40min) och lämna in ett papper. Som tur var träffade jag min kära vän Yoshi som gav mig en skjuts hem! Oturen vände alltså tillslut, och har nu en lasagne som väntar.
Imorrn ska jag med Yoshi på ett träningspass, med någon form av aerobics ska bli kul!
xoxo
IT'S FRIDAAAAAAAY!
YES! Har precis fått en fyradagars helg nu och det ska bli så skönt. Överst på listan ligger sömn. Har bestämt mig för att sova minst två hela dagar- ska bli underbart!!
Dubbelmoral..
Ber om ursäkt, detta kan stressa dig. Fick precis en kommentar angående när det är försent att åka. Tar det som samma program jag åker på? I allafall, jag åkte mellan 1an och 2an på gymnasiet, den vanligaste tiden att åka är 16-18 år. Du kommer hamna (oavsett) i en årskurs för 16-17åringar. Du kommer att få ta i princip vilka kurser du vill. Du skräddarsyr alltså själv ditt schema med saker du vill ta och saker du vill göra. Jag tar till exempel; franska, engelska, historia, leadership, geosystem, trig och kemi.
Aupair?
NEJNEJNEJ, du kommer här att få bo i en familj och ta hand om deras barn. Du kommer inte att ha samma möjlighet att träffa människor. De du kommer att träffa är andra aupair-er och hur bra är deras engelska. Du ska utvecklas!!
Språkresa?
Bra för att kolla om du kan vara borta hemifrån. Men du kommer aldrig lära dig så mycket jämfört med om du åkt ett år. Efter en månad kan du bli lite mer bekväm i språket men inte mer. Sen kommer frågan. Kommer du umgås med amerikanare eller svenskar..?
Hm..
Stress
Kan inte klara av det. Hatar stress. Har haft problem med stress under hela mitt lilla liv- och jag har äntligen lärt mig hantera den. Jag planerar galet så att jag aldrig behöver stressa. Något som drar mig till vansinne är folk som inte kan planera. Folk som tar allt som det kommer eller ännu värre ändrar sina planer. Det går inte!! Allt kommer bli fel, jag har allt efter schema. Även om jag har en lugn dag hemma så är jag på ett schema. Låter helt galet i andras öron men jag älskar det! Att kunna ha sån otrolig kontroll och aldrig behöva stressa!
Därför kan jag ibland bli galen på min värdmamma, jag tycker verkligen om henne, men. Hon. kan. inte. planera!
Exempel; Hon ska ha 25 personer över idag, varav 23 är barn under 12 år. Hon börjar då göra maten en timme innan. Sen kommer hon på att hennes hus på 500kvm behöver städas. Funkar DVD-spelaren? Har nån satt på ugnen? Har nån gått ut med hundarna? Snart kommer alla! AAAAAH!
Jag har precis rymt ifrån detta kaos ner till mitt rum, och här kommer jag stanna. Tänker inte gå ut i stressen. Jag kommer dö. Jag kan bara inte. Jag har försökt hjälpa henne. Men en stressad människa är inte i normalt tillstånd. De har någon liten form av chock. KLARAR INTE!
So what Bill?
" -Like no. I mean he came up with Microsoft- but like so what? I mean what bout Oprah" L.W
Finally!
Här borta så är de flesta av sporterna genom skolan. Du tränar och tävlar alltså för skolan. Ditt lag heter alltså "South Lakes xxx". Det kostar ingenting att utöva någon av sporterna- men med tanke på att du tränar för skolan måste du uppföra dig. Du kan inte ha dåliga betyg eller skolk och du måste göra "try outs" för att bli accepterad till laget. Träning har du varje dag från 3 till 5 (om inte senare) och alla coacher är väldigt bra, det är inte nåns mamma som fått för sig att coacha.
Min tyska värdbror har bland annat Track. De tränar otroligt hårt och springer konstant i cirka 2-3 timmar varje dag (även lördag). Från vad jag har pratat med honom och andra i skolan så är sporterna bra upplagda och coacherna kan ta dig långt. Vi har bland annat folk här som spås vara "nästa stora löpare" eller "nästa lineback" etcetc..
Något man kanske ska ta med till Sverige?
Sport i skolan?
Pictures
Blir galen, försöker hitta bilder på skolan men det finns inget bra..
Hm.. Mjo, på ett ungefär. Påminner lite om ett fängelse nu när man kollar på det.. Nämnde jag att inga klassrum har fönster?
School
Äntligen! Har precis kommit hem från en skoldag som kändes oändlig.. Bussen var här 6.45 och det kändes inte motiverande alls att lämna sängen för att möta den kalla och mörka morgonen. Väl i skolan börjar man mjukna upp lite, trots att man är trött som bara den. Hur som helst, drar dagens schema
US VA History; Här får du sitta i 97 minuter och höra allt om hur bra staten Virginia är. Lektionen är bra att ha på morgonen för man hör så mycket korkade grejer att man inte kan sova. Något min lärare sa förra lektionen var att anledningen till att européer kan prata flera språk är för att vi är så nära varandra. Inget annat. Jag var nära på att ställa mig upp och skälla ut hans idéer men. Han är lärare..
Alltså min lärare älskar sitt land till döden (absolut inget fel med det i normala proportioner). Människan kan inte sluta prata om att det är en heder att vara här, prata språket och att alla ser upp till USA, united states of America, God bless..
Leadership; Har en underbar lärare här som är så engagerad i allt! Hon älskar att hjälpa folk och gör allt för att Du ska må bra. Med henne åker vi bland annat till ett lågstadie där vi i klassen hjälper elever på olika sätt. På grund av att jag har ett intresse för matte så hjälper jag en grupp 8-åringar med det. Underbar klass, man blir alltid glad efter man hjälpt till!
GeoSystem; Usch.. Har inga ord.. Pallar inte människan... THar honom i 97 minuter och innan lunch..
Franska; Erkänn. Det är bra trots allt. Jag går här i en underbar klass och vi har alltid så kul. Tänk dig 30 elever med den bredaste amerikanska dialekten. Oh det är oslagbart! Love it!
Kostnader
Vad kul med folk som kollar in och gillar bloggen! Tack!
Har fått frågor angående priser om utbytesår. Som sagt, du kan åka med flera olika orginisationer så priserna varierar. Men själva programmet kostar runt 50,000 kr- och då ingår boende, skola och mat (hos din värdfamilj). Du betalar ingen hyra eller annat till dem. Men, sedan får du räkna med andra kostnader. Till exempel, skollunch, kläder, shampoo, etcetc och det blir dyrt i längden- du är trots allt borta ett år.
Sedan är vissa familjer mer generösa än andra. Min värdfamilj har till exempel bjudit med mig till New York City, och där behövde jag inte betala för något.
Jag vet att 50,000 kronor låter enormt mycket pengar men det finns stependier att söka så att kostnaderna sjunker.
Like really?
Men. Vet att ni säkert undrar om alla mina American Pie crazy partyn. Och jag är ledsen men. Det finns inte. På riktigt, när du går i High School sista året så är alla galna över college. Alla sitter hemma och pluggar och gör allt för att komma in. Det finns ingen tid att ha fest och förstöra en plugghelg. Jag har aldrig tidigare sett en sån plugghysteri, och jag tackar Gud att jag inte behöver kriga för att komma in på college. Tydligen börjar de flesta festerna och "det roliga livet" så fort du är accepterad/inne i college. Innan dess är det bara att plugga...
Dock så är det många födelsedagsfester då det inte finns nån alkohol utan alla har mest kul. Lite annorlunda från de svenskafesterna men allt blir såklart vad man gör det till! Alkoholgränsen här borta är 21, så om någon skulle "busta" din fest kan dina föräldrar hamna i problem. 
Bild nummer 1 finns tyvärr inte utan är från en film.
Bild 2 är från ett "study party" i biblioteket..
Skola som skola?
[PLATS- Högstadiet eller gymnasiet i Sverige] Hur många sitter inte och SMS:ar under lektionen? Hur ofta ringer inte minst en telefon? Hur ofta tjafsar inte folk med läraren? Allt detta är en sorts vardag för oss. Om vi ska vara ärliga, det finns ingen disciplin. Och hur är det då i USA? Personligen trodde jag att det skulle vara värre, mycket värre. Men. Nej. Herregud på fel man kan ha.
Första dagen under varje lektion fick vi ett papper som innehöll våra "hallpasses". Ett hallpass är en sorts biljett som du tar med dig om du ska till ditt skåp, dricka vatten eller gå på toa. Du får 6 passes per termin. Inte mer. Och varje oanvändt pass blir plusspoäng i ditt slutbetyg.
1. I korridorerna går det runt vakter som kollar att alla är på lektion. Eller att alla ute har ett hallpass
2. Skolkar du tre gånger på en termin eller har en 3 oanmälda frånvaro kommer att bli icke-godkänd i kursen
3. 3 förseningar = 1 oanmäld frånvaro (spelar ingen roll om det är 1 minut eller 15 minuter)
4. Självklart existerar kvarsittningen
5. Ingen ipod eller musik - blir ifråntaget och du får hämta den i slutet av dagen
6. Ingen mobil i skolan, den blir ifråntagen, inte ens på lunchen eller kolla klockan.
7. Alltid kalla lärare Mr eller Mrs
8. Ingen kan gå in i biblioteket utan ett pass.
Yes sir.
Mr President
På grund av att jag är 20minuter utanför Washington DC så har valet här varit enormt! Alla har åsikter och brinner för att den bästa ska nu repsentera landet. Men. Den som vann valet nu har framför sig den största utmaningen man kan tänka sig. USA är inte längre världens rikaste och bästa land som vi är vana att se det. Tvärtom. Landet har under en lång tid lånat pengar av Kina- och samlat på sig enorma skulder.
Så under valet så stod den stora frågan. Hur kan vi ta oss ur den här situationen?
Mr McCain stod i slutet mot Mr Obama. Det kan tänkas i Sverige att Obama redan hade segern, men så var det absolut inte. Det var otroligt jämt, och båda hade övertygande bra argument. Personligen tycker jag att båda är bra ledare. Men. Mr McCain har en sak som jag tror var avgörande till att han inte vann valet. Han kan inte vara ärlig om problemen.
Den ekonomiska krisen är allvarlig- och den löser absolut inte sig själv. Mr Obama hade en lösning på det, att ta ut högre skatter skulle vara en hjälp på vägen. Mr Obama hade många "business solutions" till skillnad från Mr McCain som körde mer på personliga attacker.
Alltså, på valdagen hade folk kommit fram till vem de tror att det här landet behöver nu.
Man kan inte gömma sig från problemet, även om det är jobbigt och dyrt.
I'm here
Yes, I'm here
Efter cirka en vecka så skulle jag börja skolan. Tidigare har jag bytt skolor och alrig haft några problem alls med det. Men. Det här är en annan grej. Jag hade ingen aning om hur deras system fungerade och det kanske läskigaste- språket. Det är en sak att prata med 40-åringar med tanke på att deras engelska är väldigt utbildad och precis. Men en tonårings språk kan man inte jämföra.
Så, klockan 6:40 på morgonen (!) gick vår buss. Den enda bussen, missade du den var det kört. Tidigare hade jag hört att skolan var supermini, så att det minsta problemet var att hitta. Inte hade jag väntat mig en fyravåningsbyggnad med 100talsklassrum, och 1400 elever. Liten skola... Och ja, jag hade grova problem att hitta. Tror nästan det var så jag började lära känna människor, jag frågade om precis allt!
En annan mindre chock jag fick var vilken typ av skola jag kommit till. Jag var den enda blondinen bland alla dessa 1400 elever. Och yes, det märktes. SwedishGirl blev snabbt känd, vem det var och att hon var utbytesstudent from Sweeeden. Det bidrog självklart till att man fick flera tjejer emot sig..
Alltså, här skulle jag gå i ett år.
Komma fram
Alltså, jag kom till en familj precis utanför Washington DC. Jag fick veta att de hade ett tvillingpar (kille och tjej 12 år gamla) och att de även skulle ta emot en tyskutbytesstudent.
Min sommar hemma i Sverige gick fort, och jag förstod nog aldrig riktigt vad som väntade mig. Att jag skulle vara borta under en så lång tid. Jag kunde heller inte bara åka hem- det där var mitt hem. Sen, 19e augusti gick planet från Arlanda. Under hela flygresan var jag så nervös och frågorna snurrade runt i mitt huvud, vad händer om..?
Hur som helst, när jag kommer fram, 13 timmar senare så står de mycket riktigt där och väntar på mig. Äntligen starten på något nytt!
What's that?
Innan jag kom hit bodde jag i en förort utanför Stockholm och hade precis avslutat första året på gymnasiet. Allt var bra. Väldigt bra. Men något nytt? Allt blev för vanligt . Jag ville se och göra nya saker, vissa innan det var försent.
Hur skulle det vara att börja ett nytt liv? I ett nytt land, ny kontinent, med nytt språk och nya vänner? Jag skulle komma tillbaka ett år senare...
Efter en tuff vinter med långa kemiprov hade jag bestämt mig. Jag vill här ifrån! Så med motiverande attityd besämde jag tid för en intervju om utbytesår. Två veckor sneare ringde de upp mig och jag skulle åka till USA! Men vart? Vi alla har ju vissa bilder för hur en amerikansk familj ser ut. Och när du ska bo med dem i ett år, hoppas man verkligen att de ska vara bra...
Snälla?.. 
Jag hade alltså ingen aning om vart jag skulle komma. Jag kunde bara hoppas. Tills den 18e mars då telefonen ringer. Jag skulle åka den 19e augusti till Washington DC...
Start
Hej!
I den här bloggen kommer jag att skriva om mitt utbytesår i USA. Jag kommer att ha med om hur det är att gå i ett amerikanskt High School och hur det är att vara borta ett år.
Hur annorlunda kan det vara?
